Fuck perfection. Im a unicorn ;)

 

tjoo renee e bög/// 

ps hon tycker jag e snygg 

lägger ner bloggen, detta blir sista inlägget! pallar verkligen inte mer assa!!! låter den ligga kvar här ett tag :) hejdå, ni når mig på kik saltis1 elr insta reneeb00

CUAEIPWBFCIUEKNWÖfcipuaejkrn<dpiwofjnkdsqjllbdhvwknzjakhxöbeguojzndejwlfbaewhjbaceugfbbbbjkafbH DAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAMP PÅ DIIIIIIIIIG! DAAAAAAAAAAAAAAAMP PÅ ETT JÄVLA PISS LIV! FÖRFAN SNART TRYCKER JAG PÅ TA BORT! BOOOOOOORT MED BLOGGEN! BORT MED ALLA HATERS OCH DIIIIIIIIIIIIIG!!!!!!!!!! JÄVLA *********** HATAR DIG SÅ JÄVLA MYCKET!!!!!

Vill skriva av mig! vill skriva deepshit, jag vet vad skiten ska handla om och jag vet vad som har hänt men kan inte få ut det! Fick en fråga vad reaktionen va och jag fatta inte först men efter ett tag... De undrade va reaktionen blev i KLASSEN när jag ska byta skola! har inge svar på den, för de har inte sagt nåt.

 

Min klass är väldigt bra och så men känner att jag inte "passar in" lixom! Jag har stått ut i 2 år...  assa helt ärligt tror jag inte att någon skulle sakna mig, men bryr mig inte!! vill inte ha kontakt med någon från igelboda senare! vill lämna allt bakom mig och börja om på nytt, starta om livet från 0 så jag kommer upp till 100 liksom.

 

En chey i klassen gick upp och prata OM mig med rektorn och hon fattar inte vilket trubbel jag hamna i -.- Jag trodde att vänner ställde upp för varandra eller har jag fel och missupfattat hela vän grejjen? Vad jag gjorde är ingen hemlighet! Jag vågar lägga upp det här på bloggen men väljer att inte göra det för att inte hamna i mer trubbel. Sen är det ju skit kul när vår rektor ba: du har blitt en litten trasselsudd. Du gillar visst att hamna i trubbel.

 

Tror hon det elle? assa gillar någon av er det? jag gillar det inte men vad ska jag göra liksom! Jag vill inte ha ordet NÖRD stämplat i pannan, jag vill ha ett bra rykte men va duktig i skolan. men för min del går tydligen inte det utan jag är antingen "hon cheyen som leker att hon e äldre med bloggen och bara satsar på skolan" eller hon "cheyen som e fett soft och skiter i alla regler"

 

Kan inte komma på vem jag vill vara just nu utan ena dan är jag ena Renee och andra dan hon andra Renee.

Jag är trött på det här!!! kan ni förstå det?!? Att folk förväntar sig saker av en är så jävla jobbigt och att vänner inte ställer upp? helt seriöst, vad är du 5 år elle? Jag vill inte hänga ut någon här men jag vill säga att du sjönk i mina ögon idag!

 

Du är med mig för att få status... det är så det är, visst? som du säger "erkänn" assa jag fattar inte, vad spelar det för roll om man är populär elle inte? Ser verkligen inte skillnaden?! och ja svaret på hur man blir populär är ju ganska lätt, köp en Hollister tröja, häng med de coola, använd mycket märken och allt va det nu är! DET är själet till att jag väljer att lämna igelboda skola! Vi går för mycket på utseende!

 

saker vi lärt oss:

 

Vad är det för mening med att ha kompisar om de bara ljuger och är allmänt taskiga? Jag har en kompis eller flera kompisar som är så! jag hatar det verkligen! Hatar också förändringar och idag kom den största av dom alla, JAG SKA BYTA SKOLA! förrut va min klass den bästa och shit vad jag älskade den men nu... sorry asso kan inte säga det kan verkligen inte!! kommer inte kunna blogga på en vecka heller hejdå

Känner för att göra ett såntdär KILLER inlägg. Sånt där Renee Brodin deepshit som bara jag kan när jag e på just DET humöret. Vet att det ofta är korta inlägg, för MIN tid e sjukt lite. Mina aktiviteter…vill vara med mina vänner. Vill bli den där Renee jag är på riktigt. Som kan dampa loss & skratta i timmar & skojja med allt & alla. Känns som hon försvunnit lite. Efter att jag blir äldre. Folk tycker & tänker mera. Han som trampade på mig IGEN……klart som 17 att man INTE e 100 asså. Ljuger om jag säger nåt annat.
Alla sms & så om att RENEE, du e så stark. Nää…det är just det jag inte e. Känner mig as svag. Seriöst gör det. Det är så mycket ni inte vet….som bara jag vet. Som bara FÅ personer RIKTIGT nära vänner som känner mig super DUPER bra inser. Att jag e exakt lika sårbar o så som vikken person som helst. Asså detta blir flummigt, men vet att NI gillar när jag öppnar upp mig för er. NU gör jag det. MASSA feelings som blandas i ord som kommer ut här. Huller om buller.
Shiit asså. RESPEKT.
RESPEKT, det ordet skall jag tatuera IN på min kropp när jag fyller 18. Det är det VIKATIGASTE ordert i världen. RESPEKT.
Om alla visar respekt till vatann, vore världen lite snällare. Seriöst.
Man kan vara ledsen eller arg, men får man respekt…..då har man vunnit 50% av tiden att komma tillbaka. Get it. Mina förebilder har verkligen LÄRT mig de ordet o va det betyder. RESPEKT.
Respekt kan vara en stå upp för en kompis, eller att säga hej till den mobbade eller att back off…från nån som är sårad. Som vän finnas, men inte stå i vägen.
Asså…bla bla bla blir detta. Men tror ni fattar. FÖR ni känner MIG såhääär bra nu. Jag, blogger,REAL..ja du vet den där Renee Brodin.
VIKTIGA personer att LYFTA fram…..
JENNIFER WEZZANI , SERIÖST DU E MIN SYRRA 4 REAL.EBBA OHLEN, DU VET ALLT. MATILDA ANDERSSON, DU VET LIKA MYCKET. MIN FAMILJ OCH SLÄKT….LOVE U. NI FATTAR INTE VAD NI ÄR I MITT LIV ASSÅ…..DAMN <3
NI bloggläsare…smashing <3 

heeeeeej! nu sitter jsg på slöjden och typ har genomgång, tråååååk men jag va tvungen att uppföra mig förut för rektorn va i klassen :P hahaha

hej hej idag är det måndag och vi börjar klockan 10 :D det tycker i alla fall jag e bra ;) haha, ska till stan idag och ofc går man in på gallerian då :) vad ska ni göra idag? jag tar tåget till skolan och bloggar där i från puss puss

Jag är helt öppen nu, för er. Jag är så sjukt tankspridd, vet INGENTING. Seriöst – INGENTING.

Skitsamma om det handlar om kärlek, eller att ens ha vilka personer runt om mig i mitt liv – så är jag mindfucked.

Killen som jag gillar mycket, men endå är otroligt OSÄKER på in i det sista. Killen som jag faktiskt tänker på j – mycket och får mig att skratta, men endå är det NÅT som gör mig så osäker att jag får damp på mig själv. eller han som överröser mig med kärlek 24/7 och verkligen HÖJER upp mig till himlen & ännu högre upp…är det han som gäller för mig? Så FORT jag känner MINSTA lille för NÅN person…blir jag as rädd ( minnen från last love story) kommer tillbaka & jag hittar ”fel” hos den personen & drar.

SÅ ÄR DET.

Låter inte nån få den chansen att att liksom komma inpå renee life…..

Asså detta är deepshit på HÖG nivå asså. Men så tänker jag så istället, SKIT i kärlek….bara umgås med alla. Utan känslor inblandat, så blir det bra renee. Men skall jag aldrig kunna få bli kär igen då, för att jag är så rädd att bli sårad…att jag kommer va singel 4 evvah?

Nä?? :(

- Men han vill bara va med dig för att få högre status….mer uppmärksamhet, han e falsk, han e en player…

Hur känns det att höra. Ingen gillar MIG ”renee” utan bara att få högre status. Sen va den statusen ÄR… mer kompisar…mer kompisar , mer accepterad i skolan…..det vet jag inte. Men gilla ”MIG” för mig. Med eller utan blogg, med eller utan´ smink, med allt eller inget…..jag tror inte på det just nu.

Så fort det kommer till kärlek…när ORDET kommer upp. Får jag en klump i magen & litar inte på ”nån”, backar av som en häst på ett 1,50 hinder…tar sats & vill bara dra. Kanske är det för att jag vart så sjukt sårad i flera perioder att jag ska lyssna på *** & vara själv….eller är jag så bra att jag faktiskt hittar dom som bara vill ha one minute in fame? Eller är det så att jag bara just nu inte hittat ”HAN” med stort H.

Bloggläsare, hjälp :/

….jag är just för tillfället OTROLIGT mind confused / tankspridd.

Jag vet varför. Solkart att jag vet varför. No doubt about it.

När ja blir tankspridd blir ja arg, irriterad & rastlös. En person som är fruktansvärd att umgås med. Klättrar på väggarna, spelar hög musik & är ful i allt jag tar på mig!

Där är jag nu.

Skulle behöva nån nära vän att dela mina tankar med….asså e mind confused till max 110 % DISSLIKE

Vad det handlar om? Det handlar om……ndidhd hjduwuw hjehioweui hdyhdu & hjduwhwqo uhdiwii. Det är vad det handlar om.

Nä…drar till stallet. Iphone lurarna i örat…sen ut i stormen. Om jag har tur kanske stormen drar ut alla tankar ur öronen & hejjrååå med dom….ska prova xd

ew

hej jag heter Renee och jag är 12 år! Bloggat HÄR ett tag nu men ni känner inte mig!! Jag är en glad,sprallig,rolig chey som egentligen äääälskar livet <3 men öhh seriöst THAT boy krossa allt jag hade, mina drömmar och mitt hopp om livet! Det här hände för ungefär 2,5 år sedan... Bubblan runt mig jävlar vad de har tatt emot det har gått skitlågsamt med woow det har gått!! Den här killen gjorde mig känslig, jag var tvungen att välja kompisar, de fick inte välja mig. Jag älskar att synas, kan lixom gå och skrik/sjunga med BRA kompisar ute, no problems lixom! ;)

Jag rider, jag dansar , jag mår bra , har allt jag behöver. okej jag kanske inte är "hon de populära" men jaja!! Jag känner att de runt om kring mig just nu gör mig riktigt lycklig, gjort mig av med tjuvpassagerare! fan bort med allt som gör mitt liv till rent skit! Det räcker med om ni ser mig, ler, snälla!! Jag kanske inte känner dig ,dig eller DIG men ser ni/träffar mig och ni mår dåligt... kom fram, va inte blyga! vi kan gå åt sidan och prata om det är de ni vill eller något annat. Mina kompisar kan göra nåt annat så länge :) Jag själv är riktigt blyg och skulle aldrig våga göra något sånt! Jag är inte hon längre, jag har vuxit ur den bubblan! De som nu läser de här och jag bara har känt sedan 4 an känner inte mig.. eller inte riktiga mig i alla fall!! NU är jag lycklig och vill fortsätta va det! släpper inte in vem som helst i livet och jag har insett mitt misstag att släppa in HONOM! Alla gör misstag och enda sedan de här hände har jag hållt mig undan från killar, inte velat prata med dom men åhh jag älskar er killar, ni är så chill asso ni tar livet lätt och behöver inte tänka på typ smink och kläder! livet flyter på lixom.... det är så mycket enklare att prata med er! Idag är jag singel , vet vem som gillar mig , jag är lycklig och skiter fullständigt i allt! sen vet jag inte hur det är imorn men det tar vi då.... hej svejs :) <3

 

 

Självförtroende... Det var något som saknades för några år sedan.
För några år sedan när jag gick i fyran var det nog värst, i alla fall vad jag kan komma ihåg. Jag och en kompis åkte nästan alltid till skolan tillsammans. På vintern stänger man ju nästan alltid dörrarna till tåget så att det inte ska bli kallt. När jag kom tidigt till tågstationen och inte ville något hellre än att hoppa på tåget och vänta där inne så att jag slapp frysa struntade jag i det. Men hallå varför gjorde du det klicka på öppna knappen så öppnas dörren?? Ja jag vet men jag vågade inte, jag ville inte klicka på knappen. Ville inte riskera att dörren inte gick upp och alla skulle stå och stirra på mig. Just det där med att någon skulle stå och stirra på mig gjorde mig nervös. Tyckte att sådant var jätte jobbigt! Alla blickar på mig, det var något som jag inte gillade. Jag sa aldrig till att jag fyllde år till fröknarna i skolan. Då var jag ju tvungen att stå på stolen/bordet och alla skulle stirra på mig. Jag vet det är fjantigt men that´s the truth!

När jag skulle hem från skolan var det också jobbigt. Då måste jag åka tåg. Det var inte jobbigt att gå på tåget eller något sådant. Det jobbiga var när man skulle gå av. Alla tittar ju på mig då. Jag går alltid av på den station som är närmast hemma, där går inga andra av. Alla ska åka längre. När jag ställde mig upp och gick mot dörrarna kände jag blickarna bränna i ryggen. De kollade ju inte för att vara taskiga men herre gud vad jobbigt jag tyckte att det var. Nu för tiden tycker jag inte att detta är jobbigt men för ca två år sedan var det hemskt. Jag ville inte att alla skulle behöva stanna för att bara jag skulle gå av. Hände ibland att jag gick av på stationen innan och gick en liten extra bit istället. För på stationen efter gick det ganska många av.

Nu för tiden tycker jag inte att det är jobbigt att öppna dörren på tåget eller gå av även om det bara är jag som går av och alla andra tittar på bara mig. Självförtroendet har vuxit och jag känner mig ganska stark i mig själv. För bara ett halv år var jag väldigt känslig. Sa till mig själv att jag inte skulle bry mig men det gick inte. Små tänkte på den där himlans meningen ångrade den. Kunde hon bli ledsen. Nej hallå!? Det var ju snällt menat, men tänk om hon misstolkade det och trodde att jag menade illa!? Så fick det ju inte vara. Ett sms skickades för att kolla om hon var arg/ledsen. Nej det var hon inte tur! Diskuterade med mig själv om hur dum jag var som sa den där dumma meningen. Men herre gud koppla av renee, hon var inte sur!!
Nu förtiden tror jag på mig själv. Inte rädd för att det råkar bli fel, vad gör det? Ingenting! Alla har fel någon gång. Tro på er själva det kommer ni långt på <333